Livets lektioner

Lektion nr 17: Taktik

2011-08-09T21:35:00.000+02:00

Dagens lektion handlar om taktik. Hur få maken att tycka att det är en bra idé att jag själv åker ut till svärmor (med barnen) och ser över om det måhända finns möbler från arvehuset som ska säljas, och om dessa möbler måhända skulle passa bättre att förpassas till mois hus istället för till tippen. Typ.

I taktiken ingår en övertalning om att vi visst behöver fler möbler, och att gamla möbler inte är slitna, fula och omatchande, utan att de har patina och elegans. Typ.

Rent arbetsmässigt kommer det troligtvis att innebära att jag själv tvingas plocka ner allt bråte (pärmar) och montera ner mina gamla billy-hyllor anno 1994 och forsla bort dem till sortergården utan att maken ser det, för att så att säga påvisa hur väl det nya (gamla) möblemanget gör sig bättre på kontoret än det nya. Typ.

Minns tyvärr makens senaste utbrott efter att jag släpat hem mitt älskade grönmålade femtiotalsskåp från Erikshjälpen och placerat det i vårt übermoderna kök: "Det var ta mig fan det fulaste jag har sett - har du betalt för den där!?".

"Skåpet pratade med mig och sa att det bara måste få bo hos oss. Så det så."

Lektion nr 16: Att leva i nuet

2011-08-09T21:20:00.001+02:00

Maken jobbar. Jag är hemma en vecka till. Semester? Ja.
Försök till medveten närvaro och att fortsätta glömma jobbet i ytterligare sex dagar. Så dagen har fyllts av långpromenad till stallet med barn och hund, biomys med godis i soffan (innan lunch, not too smart, men mysigt som sagt), macarenadans till hög musik med moves (mina) och studs (ungarnas) i hela nedervåningen, diggande av blues brothers på youtube med eget elgitarrkomp (grabbarna och grannflickan) och lite småbannor (mina) för att det tisslades och tasslades för mycket vid sänggående (ungarna). Men ändå, vi praktiserar ändå att leva i nuet.

Lektion nr 15: Bara vara

2011-08-02T08:59:00.001+02:00

Även barnen här lärt sig - att bara vara. Den här stunden tar vi med oss in i hösten.

Lektion nr 14: Att hantera bloggen via mobilen

2011-07-31T14:25:00.001+02:00

Testar ett inlägg från mobilen. På väg till picknick. Bara en kopp kaffe bort.

Lektion nr 13: Rätt balans

2011-07-30T12:31:00.001+02:00

Svågern var på besök igår. Maken och jag fick en privat yogalektion i solskenet på takterrassen. 55 minuter långsam genomkörning av kropp och själ. Välbehövligt och underbart och helt och hållet lugn och harmoni, bortsett från hundens tokfnatt och yngsta sonens inspel från sidan med frågor som "är det här en toranodon eller en iguanodon, mamma", ivrigt viftandes med små plastdinosaurier framför ögonen på mig.

Efteråt behövdes rejält med dryck. Och salt. Så det blev vin och chips.

Mycket balanserat, tycker jag.

Lektion nr 12: Att skapa ett rum

2011-07-29T11:59:00.004+02:00

Min plats i solen.

Jag trivs bäst på ställen som får mig att vilja skapa. Som min förmiddagsaltan.
Altandäcket som jag har skruvat och oljat.

Räcket som jag har sågat, målat och monterat.

Rabatten som jag har grävt, planterat och vårdat, med lavendel, luktärtor och sommarkrasse.

Plattorna som jag har målat och placerat.

Och sjöstenen. Som visserligen maken har burit upp i hinkar åt mig, men som jag har placerat ut.

Mina stolar och mitt bord, mitt loppisfynd som jag skruvat isär, slipat, oljat och monterat.

Mitt ställe, helt enkelt. En bra plats att skriva en bok på.

Lektion nr 11: Att färdigställa och starta om

2011-07-29T11:51:00.000+02:00

Inte minst inom konsten finns lärdomar att dra. Som att våga säga när någonting är klart. Och att våga gå vidare med något nytt.

Tavla nr 1: Färdig. Äntligen. Tre år senare. Men jag är nöjd för tillfället. Kanske kommer jag plocka ner den från väggen för att måla till någon kontrast. Kanske låter jag den bara vara.
Tavlan sitter numera på väggen i sovrummet.

Tavla nr 2: Har precis fått det första lagret färg på sig. För att täcka botten.

Lektion nr 10: Om att välja att tycka att det man gör är trevligt

2011-07-25T19:49:00.003+02:00

En timma i tvättstugan. Vi har haft många övernattande gäster. I fem dagar i rad. Tvätten har blivit lidande. Visst, jag har hunnit att tvätta, så där slängt in en maskin i mellanåt, men ett snabbt överslag gjorde gällande när jag kikade in i tvättstugan att det åtminstone fanns sju maskiner ren, men obehandlad tvätt där. Så jag har vikit och strukit och vikit och strukit och återfuktat via tumlaren under dagen. Man skulle kunna tycka att det är ett skitgöra. Man kan också tycka att med bra musik på max (Robyn), några danssteg och tankarna i balans gör det till en trevlig stund, helt för mig själv. Min stund. Och det doftar rent. Och jag dansar bra.
Nu: Två glas vin på altanen. Maken lägger sonen. Själv sitter jag och planerar för BOKEN (ja, jag har fortfarande planer på att färdigställa BOKEN). Den tar form. Och jag har tid, tid att skriva, tid att påbörja en ny oljemålning och tid att dricka två glas vin på altanen. Man får inte begära så mycket av livet. Livet är som det är. Bara vara.

PS: Äldste sonen är kvar hos farmor och farfar en natt till. Och ja, jag kommer att publicera bilder på målningarna. Så klart.

Lektion nr 9: Tystnad

2011-07-24T10:08:00.000+02:00

När det inte finns några ord för att beskriva sorg och vrede. Då finns bara tystnaden.

Lektion nr 8: Att njuta i dåligt väder

2011-07-21T19:50:00.002+02:00

Tid för de små sakerna. Målade på tavlan. Handlade fina kläder med sonen till sonen. Samtal på vännernas veranda med kaffe och filtar.

Lektion nr 7: Harmoni

2011-07-20T14:23:00.001+02:00

Maken och jag med varsin kaffe. Barnen med varsin vän. Inga resor, inga planer. Bara vara. I. Harmoni. Det här är semester för oss. Små saker i vardagen som vi vill göra och gör. Små utflykter. Handarbete. Läsning. Målning på tavlan. Listan behöver inte vara lång. Bara vara, räcker längre.

Lektion nr 6: Om att våga stiga tillbaka

2010-12-03T17:50:00.001+01:00

Tillbaka på jobbet igen. Driftsättningsfredag. Alltid många releaser på fredagarna. Jag har två val att göra:
1) Springa runt och visa att jag lever och ställa kontrollfrågor för att visa min auktoritet och att jag fortfarande är projektledare.
2) Sitta stilla i båten. Lita på att folk gör det de ska göra, har koll på läget och låter dem arbeta i fred - och samtidigt riskera att någon enstaka uppfattar det som att jag är utmanövrerad.

Jag valde nr 2. Nu är inte läge att spela Allan. På måndag vill jag höra hur förra veckan var och vad som finns kvar att hantera i projektet och vad jag kan bistå systemutvecklarna med. Det blir bra så.

Nu: Fredagsmys. Barnen vid datorn, jag med min dator strax bredvid (och ett glas vin) och maken på väg hem på flyget från Asien. Gott.

Lektion nr 5: Att lyssna på kroppen

2010-12-02T18:11:00.002+01:00

Den här hösten har jag i sex veckors tid dragits med hosta, förkylning, halsont, urinvägsinfektion, svampinfektion, bakteriell infektion och allmänt virus. Jag har haft muskelvärk, ständig huvudvärk och blödningar trots att mensen sedan länge klingat av. Och denna vecka, som grädde på moset: magsjuka.

Hmmmmmm.
Jag tror min kropp försöker säga mig någonting...

Så därför har jag inget som helst dåligt samvete för att jag så "lättvint" släppt jobbet som jag gjort den här veckan. Trots två veckor till deadline i ett projekt, projektavslut i ett annat, kaos i det tredje, bekymmer med förvaltning i det fjärde, märkliga bekymmer i data i det femte och ökad aktivitet från noll till något mer i det sjätte.

Jag har heller inte dåligt samvete att det är jag och inte mannen tagit 1 + 1 + 4 + 4 dagars vabbande under oktober och november. Min chans att få andas tillsammans med barnen. Tänk att det har gått så långt att jag ser på sjuka barn som en källa till inre balans.

Och nu har jag varit borta så länge från jobbet (ja, jo, fyra dagar igen) så jag orkar inte ens bry mig om att stressa upp mig för allt som ligger i pipeline. Det ligger säkert kvar i morgon också. Då börjar min fyra sidiga lista på måsten.

Men idag lyssnar jag på kroppen.

Lektion nr 4: Prioriteringar

2010-11-30T21:36:00.002+01:00

Jag lär mig att prioritera. Jag kanske inte alltid prioriterar rätt. Men jag lär mig.

Fokus. Säger ifrån. Går in till chefen och säger att nu är det nog, nu orkar jag inte fler kundprojekt. Ta bort några från mig. Fräser ifrån till kollegan: du får mig ledsen och det tillåter inte jag. Du får inte tillåtelse att komma så nära att du sårar mig igen.

Säger utan att blinka ifrån, trots att alltför många kollegor och kunder skriker i kör "det går åt helvete". Säger att jag skiter högaktningsfullt i det just nu. Går det åt skogen, så lös problemet. Förvänta er inte att jag alltid är den som lugnar, tröstar, strukturerar.

Jag prioriterar mina barn. Mina småttningar som kräks i kanon, ligger i mammas knä och vill bli smekta på kinden. Klart som fan jag prioriterar mina barn. Screw the rest of you. Om jag kommer till jobbet den här veckan, undrar ni? Kanske. Om barnen är bra. Annars inte. Jag är arg, jag prioriterar och jag är stolt över det.

Lektion nr 3 - Att göra rätt saker och att göra saker rätt

2010-08-24T17:27:00.001+02:00

Veckan från helvete infann sig förra veckan. Den sammanföll med att det var första veckan efter semestern. En rätt dålig kombination. Jobbade 10 timmar per dag för att nå ett visbart resultat i slutet av veckan för kund i storstaden. Väl där, taggade, väl förberedda (så gott det nu var möjligt) fick jag och kollegan världens dunderutskällning. Vi två mot nio kunddeltaganden. Ridå. Projektet sänktes till något som inte ens katten skulle släpa in.
Så här i backspegeln ser jag flera saker.
Vi var faktiskt väldigt professionella.
Vi hanterade inte konflikten via motargument.
Vi sänkte oss aldrig till kundens låga nivå.
Vi började varken skrika eller gråta (fan vet om jag inte hade gjort det om jag varit själv).

Och vi kunde avsluta skitdag ett med hedern och självkontrollen i behåll. Och en flaska vin på två personer på kvällen medan vi planerade dag två till långt in på natten. Vin och Red bull.

Reflektionen av förra veckan blir att trots att jag ibland går på pumpen jobbmässigt, kunde jag denna gång göra det utan ångest. Låt gå för att både jag och kollegan bara sov tre timmar natten efter, för anspänningen och uppladdningen inför dagen efter. Men självförtroendet höll. I alla fall.

Så lektionen handlar om att göra rätt saker - presentera vår lösning, det bästa vi kunde
och att göra saker rätt - agera efter kundens reaktioner

Lektion nr 2: Inbjudna föräldrar

2010-08-15T17:06:00.002+02:00

Modern och fadern var på "jobbesök i helgen". Fadern för att hjälpa maken med renovering. Modern, troligtvis för att hon blev medtvingad. En och en halv fruktansvärd dag. Jag med nerverna på utsidan, totalt oförberedd, fast jag inte borde på att det skulle bli ytterligare ett skitmöte. Kommer ihåg orden från psykologen: "du är så förberedd på att göra saker för att parera din mamma, att du glömmer bort känslorna. De överrumplar dig och du måste lära dig att hantera dem i stället."

Lärdom: Kom ihåg att helst inte alls bjuda hem henne. Och om jag gör det, ta hand om mina känslor bättre. Man behöver inte älska sina föräldrar. Inte ens tycka om dem.

Lektion nr 1: Sovmorgon går fetbort

2010-08-15T14:58:00.003+02:00

Sista dagen på semestern. Sex lediga veckor bakom mig. 44 dagars ledighet. Oceaner av arbete framför mig. Big ångest. Barnen var urmysiga på morgonen och ville inte gå upp. Vi låg och kramades i sängen till halva förmiddagen hade passerat. Därefter: mental härdsmälta. För sen frukost och gråt och tandagnisslan och ylande femåring.

Så vad har jag lärt mig?
Ligg aldrig kvar i sängen till klockan nio utan frukost. Måste ha frukost på regelbundna tider.